Skolan är något jag inte förstår mig på, jag har ett sjukligt ( kul att jag stavade det som skuckligt först...) behov av att prestera bra i allting. Men varför? Jag bryr mig inte ens egentligen, det är mer jaha mvg skönt, bra.. jag blir inte ens glad. Nu låter det som att jag är kaxig eller något men det är inte så jag menar. Jag kämpar för att nå ett högt betyg men det spelar ju faktiskt ingen som helst roll, det är bara mönster som är otroligt svårt att bryta.

Jag blir så avundsjuk på människor som går runt i skolan och inte bryr sig så mycket, som har kul, chillar lite och gör det de måste men inte mer. Jag kommer aldrig att bli helt sådan men jag ska faktiskt att försöka gå lite mer åt det hållet och inte ta allting på så blodigt allvar för det suger ut all kraft ur mig.

Så nu ska jag försöka slappa lite mer.. skönt mål i alla fall! jag kanske till och med kan bli lite rolig.. eller neh det ligger nog inte i min natur. Hahah! Stackars mig, komiker är typ det sista jag skulle kunna bli! Vilken ångest att gå upp på en scen och försöka skämta inför en kritisk publik! Men ibland är jag nog lite rolig ändå.. fast typ ofrivilligt haha. Men Julia brukar faktiskt ligga i skrattkramper när vi umgås så jag kanske är lite rolig ändå? Jag ska träna på det, jag kan ju vara komiker inne på mitt rum bakom stängda dörrar. Sedan när någon frågar vad jag har för hemlig talang så kan jag säga "tjaaa, jag brukar ju köra lite komik på mitt rum"! Problemet kommer om de säger att jag säga ett skämt..

Fast jag kan faktiskt två skämt som Julia har lärt mig, HAHA!

Hur ser man att en bil kommer från Polen?


På lacken!



Hur ser man att en bil kommer från tyskland?



Det Ger-man inte

HAHA

det här inlägget hänger verkligen inte ihop någonstanns, men det gör inget ;)

Eftersom jag och Julia är besatta av skolan (slut med det!!) så stod vi i mörker rummer till 5 igår, men vi lekte lite också.









/F